Det som vanligen kallas mental
träning är egentligen ett samlingsbegrepp för olika
metoder att med hjälp av tankens kraft hitta de egna
mentala resurserna. Du har t.ex. stor nytta av mental
träning om du vill hantera stress bättre, förbättra din
självkänsla eller minska rampfeber. Men
du kan även använda de här metoderna för helt andra
områden, där du vill förändra något i ditt eget
beteende, din känsla, dina resultat eller dina relationer.
I Sverige har begreppet huvudsakligen blivit
känt genom Lars-Eric Uneståhl, psykologiprofessor. Han
arbetade till en början med mental träning för idrottsmän.
Mer än 12.000 elitidrottare har använt sig av metoderna
och fått ett bra resultat. Så småningom visade
det sig att metoderna lika bra kunde användas inom andra
kategorier än idrott, och idag används de inom mycket
skiftande områden. Från att uppnå privata mål eller
att öka avslappning och koncentration inom arbetslivet
eller sjukvårdens rehabilitering till kultursektorns
balett- och musikområden.
Grunden i mental träning är att se möjligheter
istället för hinder - att göra positiva målprogrammeringar.
Med tankens kraft blir det möjligt att påverka
prestation, känsla och beteende.
En av delarna i mental träning är att sänka
sin grundspänning om den är för hög. Genom att
träna muskulär avslappning tränar kropp och hjärna in
ett tillstånd då hjärnan är mycket mottaglig för de
budskap man själv programmerar den med.
När du går en utbildning i mental träning,
får du de här effekterna:
 |
Fysiologiskt - att använda sin energi på
rätt sätt och därmed orka mer. Minskad
muskelspänning ger mer ork. |
 |
Känslomässigt - att få en större
tillit till den egna förmågan och öka de positiva
känslorna. |
 |
Beteendemässigt - att prestera bättre,
öka koncentration och kreativitet.
|
Mental träning handlar till stor del om att lära
sig samordna det medvetna med det omedvetna, istället för
att låta dem kämpa med varandra. En samordning av dina
egna resurser både för att uppnå bättre resultat
och för att må bättre.
|